Det blir aldrig som man tänkt sig


Som ni såg fick vi igår det glada beskedet att vår pråm hade anlänt till Wadi Halfa och bilen skulle vara redo för oss att hämta idag på morgonen. Äntligen! Men vi borde vid det här laget lärt oss att ingen blir som man tänkt sig eller planerar…

Under natten drog ett lågtryck över norra Sudan (och är ännu kvar), vilket här innebär sandstorm(!). Då byggstandarden är betydligt mycket lägre här än hemma i Sverige vaknade vi upp i helt dammtäckta hotellrum, så nu går många av våra kläder i en grå-beige ton.

På morgonen hade vinden lagt sig tillräckligt mycket för att Mats och Erik skulle kunna ge sig ut för att försöka få ut bilen, dock med en liten fördröjning eftersom vår agent var försenad p.g.a. vädret. Cirka två timmar senare kom killarna tillbaka till hotellet – utan bil. Bilen fanns som lovat i hamnen och Mats fick lov att köra av den från pråmen (även sudanesens Land Cruiser då ingen annan vågade). För att sedan få ut bilen från hamn området måste vår Carnet stämplas av customs-chefen, som just idag inte kände för att gå till jobbet. Tydligen är han den enda som är invigd i konsten att stämpla Carneter och lördagar får han välja om han vill arbeta eller inte (utan någon förvarning om vilket).

Med andra ord är vi fast här en dag till och vi längtar mer än någonsin på att få köra iväg med vår bil. För att fördriva tiden har vi köpt en spade som vi kan bygga sandslott med (alternativt gräva loss bilen i öknen senare) och ikväll blir det med störst sannolikhet att se på säsongsavslutningen av Game of Thrones.

Håll tummarna för att turen vänder för oss och att customs-chefen väljer att jobba imorgon!


6 responses to “Det blir aldrig som man tänkt sig”

  1. Det är ju helt enkelt för #X&X%X#¤! Ska käpparna i hjulet aldrig ta slut?!

    Vi håller tummarna!

  2. Har ni fått tillbaka er GPS-trackergrunka? Stämmer positionen som man ser under “status”?

    • Hejsan Ingo!

      Statusgrunkan tar sjukt lång tid på sig att skicka vår position verkar det som. Vi är otåliga allt för ofta tror jag 🙂

      Nu sitter vi mitt i Sudan, förhoppningsvis dyker det upp snart.

      Mats

  3. Tummarna hålls så knogarna vitnar. Har ni tillräckligt med vatten för vidare färd? Å Malin o Sandra, ska ni köpa burkor för säkerhets skull? Ibland tror jag det kan vara bra att gömma sig.
    Kram
    Lena

  4. I skrivande stund sitter vi i 80 knyck på vägen till Dongola. Dunar gör vi nog strax efter D. Imorgon åker vi förbi Khartoum, inshallah!

    Ytterligare inlägg kommer ikväll!
    Kramar
    Barnen

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *