Vi börjar bli mästare på att få enkla saker att ta lång tid nu.

Det finns inte mycket att göra i Aswan. Under de varmaste timmarna gäller bara sömn eller sitta i poolen. Vi har förflyttat oss till ett lyxhotell så att vi kan slösurfa och har närmre till stan.

De flesta dagarna går vi till Mr. Sallah, tölpen som har monopol på att skeppa fordon och folk till Sudan.

Det blev stor stress idag, då det är val i helgen så har allting stängt och vi blev tvungna att lösa en del byråkrati redan nu, istället för på söndag. Endast fredagar är i vanliga fall en ledig dag. Vår förhoppning är nu bara att pråmen går i tid till Sudan så att vi slipper sitta på andra sidan och vänta på vår bil.

Vi har testat att klättra uppför ett berg med bilen, hittills klarar den offroad galant.

Vi har därför suttit i “Traffic Court” där de kontrollerat att vi inte brutit mot några lagar med våra egyptiska registreringsskyltar. Deras domstol ligger i någon sorts hyreshus, helt utan skyltar. Hade vi inte haft GPS koordinater hade det tagit för många timmar och vi hade varit fast ännu längre. Det slutar ändå med att man får fråga om vägen ett antal gånger innan man kommer rätt. Gick faktiskt ganska snabbt till slut ändå.

Lyckligtvis klagade inte Traffic Court på att Mats backade på en 60-tals Peugeot – vi lyckades tydligen köpa ägarens tystnad för en femtilapp.

Väderprognosen för helgen säger 45 grader igen… Vi funderar på att åka ut med en Falukah på Nilen och försöka slappa. Med lite tur slipper vi snäckfebern, det låter jobbigt.

Vi har hunnit testa en del av vår utrustning, på bilden laddar vår solcellspanel upp både dator och mobiltelefon. Mitt på dagen råder ingen tvekan om att solljuset räcker till. Skönt att kunna se att allt funkar nu, innan det blir skarpt läge så att säga.