Överfarten till Zanzibar gick på ynka två timmar och knappt hade vi hunnit av båten innan vi satt i en taxi på väg till Paje, vilken sägs vara en av de bättre stränderna på ön. Efter lite runtletande fann vi logi på Paradise Beach hotel, en mysig inrättning som drevs av en liten japansk dam, och konversationen gick ungefär såhär:

“hai!”
“hi”
“hai!”
“hi”
“no, hai is yes”
“yes, hello!”

osv etc m.m.

Paje visade sig vara en mycket avkopplande strand. Där fanns inte mycket att göra utom att ta det lugnt och läsa om man inte ville kitea [fon. kajta], vilket vi inte ville.

Den första kvällen åt vi middag på Paje by night, en italiensk restaurang och natthak med fantastisk meny.
Dagen efter åkte vi till Stone Town och åt på Mercury’s, som fått sitt namn av Freddy, som föddes på ön. Trevligt och gott, men en smula dyrt.
Överlag är Zanzibar dyrare än fastlandet och vi bestämde oss därför för att ta 15:30-båten tillbaka dagen därpå. När vi anlände till hamnen var där fullt kaos. Taxin stannade i princip precis utanför hamnområdet, och där blev den fast. På vaga grunder började militärer dirigera trafiken och åstadkom snart en sådan oreda att inte en enda bil kunde ta sig vidare. Samtidigt anlände ambulanser och militärfordon hela tiden. Vi fick ingen riktig förklaring och de hade inga bekymmer med att sälja oss biljetter. Först efter att ha köat ett tag tillsammans med andra m’zungos och tanzanier fick vi veta att båten från Dar precis förlist och att man kunde vänta sig ett stort antal döda. Tydligen händer detta med jämna mellanrum, i November drunknade 192 personer i en liknande olycka. Orsaken till förlisningen tros vara hög sjö och anledningen till det höga antalet döda är att väldigt få zanzibarier kan simma. Dumt när man bor på en ö, kan det tyckas.
Vi fick höra att all trafik till fastlandet ställts in till klockan tolv dagen efter, så det var bara att hitta rum i Stone Town och tillbringa ännu en natt på ön. Denna kväll besökte vi en marknad där de grillade skaldjur och sedan ytterligare en restaurang, Monsoon. Dagen efter kunde vi ta båten, som naturligtvis var överlastad.

Överfarten tillbaka från Zanzibar är ökänd för att framkalla sjösjuka och vi hade knappt satt oss innan vi blev tilldelade spypåsar. Erik och Malin hade tur som satt ute och slapp känna av det, men på insidan var det väldigt många som var dåliga…

Nu har vi i alla fall kommit tillbaka till Kipipeo i Dar, välbehållna!